Speltips: En annan tid, ett annat liv

"[i]Han var långt före sin tid[/i]" sade [b]Börje Salming[/b]. "[i]Hade han kommit dit tio år senare hade han antagligen blivit riktigt stor.[/i]" [b]Inge Hammarström[/b] hade precis som vännen Börje en fantastisk speluppfattning, och kompletterade det med ett grymt klipp i skären. Tillsammans med nämnde Börje lämnade han han för snart fyrtio år sedan Brynäs för att som en av de första svenskarna i den amerikanska proffsligan pröva lyckan i Toronto Maple Leafs. Börje hade emellertid en sak i sitt spel som Inge saknade - hårdhet. Börje Salming klev aldrig undan. Han tog de första smällarna, stod upp och gav tillbaka. Han visade att det fanns blågula spelare som som inte alls vara några "chicken swedes". Inge Hammarström behövde inte göra det. På samma sätt som den store Wayne Gretzky gjorde tio år senare rundade Inge enkelt sina motståndare, och gled med ett par skär ifrån dem som ville slåss. Skillnaden var just att Gretzky gjorde detta tio år senare. När Inge kom till NHL - ganska exakt ett år innan jag föddes - var det ett helt annat klimat i den transatlantiska ligan. Att kunna ta stryk - och kunna ge tillbaka - var hygienfaktorer, och nästan ingen gillade en fegis. Philadelphia Flyers, "The Broad Street Bullies", satte en ny standard i hur hårt man kunde spela. Det gick så långt att till och med hans eget folk högg Inge Hammarström i ryggen. "Om Hammarstrom åker in i en spelare med sex ägg i fickan kommer han komma förbi med alla oskadade" sade Toronto Maple Leafs dåvarande ägare, den legendariske och tämligen egensinnige [b]Harold Ballard[/b]. Det var inte på något sätt en komplimang. Det blev fyra säsonger i Maple Leafs, och två i St Louis Blues för Inge Hammarström, med ett riktigt skapligt resultat Han snittade omkring 40 poäng per säsong, men fick aldrig någon riktig cred för sina spelmässiga kvaliteer. Möjligen var det som Börje sa, att Inge Hammarström var tio år för tidig. I en annan tid hade han kanske blivit en av våra verkligt stora spelare i NHL. \