Speltips: Inför EM, dag 21: Portugal

Det här är inlägg 21 i en serie om 24 inlägg inför EM - ett om varje lags trupp och historia. Ett nytt inlägg publiceras varje dag.

Portugal trodde säkert att de fick en drömlottning till EM när de såg Island, Ungern och Österrike. Och tja, de har inte helt fel. Landet ligger just nu trea på FIFA-rankingen, trettonde på ELO, och som vanligt ger den senare en bättre fingervisning även om jag tycker att åtminstone Kroaten och Italien är bättre.

Det här är en nation som fostrat massor av fantastiska fotbollsspelare - som Rui Costa och Luis Figo, eller som Cristiano Ronaldo och Eusebio, bara för att nämna några. Men det tog en bra bit att komma dit. Mellan 1934 och 1998 kvalade de bara in till VM två gånger, även om de sedan dess varit med varje gång. Ungefär detsamma gäller EM: en gång på de nio första, och 6/6 sedan dess.

Så uppenbarligen den portugisiska fotbollen blivit konsekvent. Det kan liksom inte bara förklaras av att EM är avsevärt enklare att kvala in till i dag än för 52 år sedan.

En förklaring ligger i att landets klubbar blivit riktigt bra på ungdomsutveckling och -förädling. Det är den talangapparaten som, bara som exempel, tillåtit Benfica att fixa till Victor Nilsson-Lindelöf, Bernardo Silva, João Cancelo och Renato Sanches - och så vidare.

Som alla talangfabrikanter fick också Portugal fram en gyllene generation till slut. 1989 och 1991 blev starten på Portugals landslagssuccéer, när ungdomarna vann U20-VM två gånger på rad, och när de sedan blev vuxna var när de började kvala in till mästerskap på riktigt. Den generationen vann till slut aldrig något riktigt stort, men de kom tvåa i hemma-EM i deras sista chans, och då hade de lagt grunden för framtida generationer - med en 19-årig Ronaldo med i laget.

Nu senast började de kvalet med att förlora mot Albanien hemma, med 0-1, och bytte förbundskapten till Fernando Santos. Sedan blev det sju raka segrar - alla med exakt ett mål. Så hur bra är egentligen truppen som lyckades med det?

---

Svaret är att Portugal påminner starkt om Sverige. De har en ny generation som håller på att slå sig in i landslaget, de har några riktigt bra spelare som börjar bli till åren, och de har förstås sin superstjärna som kan göra hur många mål som helst. Men laget som helhet håller inte fullt så stor kvalitet som vi vant oss vid att få se under de senaste mästerskapen.

Därför håller Santos på att skola om lite, både fram och tillbaka. Om det nu inte gick att hitta lämpliga kompanjoner jämte Cristiano Ronaldo, då kanske det är bäst att ta två yttrar? I Real Madrid spelar han oftast vänsterytter, men i landslaget får han en mycket mer central roll, mycket för att det saknas bra alternativ på topp. Ronaldo är ju en så bra fotbollsspelare att han kan ta snart talat vilken offensiv position som helst och göra det bra, så att ha en nästan garanterad målgörare är förstås en stor fördel.

Men det har inte lett till någon målexplosion det heller (och det är knappast Ronaldos fel), så nu i årets träningsmatcher har de testat 4-4-2 i stället, där Ronaldo ställs bredvid någon annan - helst Nani (Fenerbahçe), men Santos har testat halva Portugals anfallare i den positionen.

Vad det blir för uppställning i EM återstår att se, men det lutar helt klart åt att de fortsätter på den i år inslagna varianten. Glädjande är i alla fall att Ronaldos blandade småkrämpor inte är värre än att han ska kunna spela utan problem - ett tag kom det lite blandade besked där.

Så om vi nu spikar Nani och Ronaldo i anfallet, då har vi fyra mer eller mindre flexibla mittfältare att pytsa ut. Här har Santos testat halva Portugal igen - det är ett återkommande tema i träningsmatcherna. Helt självklart är i alla fall João Moutinho (Monaco), som kan spela precis var som helst och i vilken roll som helst. Det är förstås en oerhörd lättnad för en tränare. Följaktligen har han också konsekvent körts där det uppstått luckor, även om han har en fri roll centralt i klubblaget.

Men Moutinho har missat 1/3 av säsongen med fotledsproblem och frågan är exakt hur hel han är egentligen. Vi förutsätter väl att han är fit for fight och kan spela hela mästerskapet - men om inte måste Portugal ha en reservplan, och där kan det bli problem direkt.

Sedan är det en salig blandning. Portugal har det blivande lyxproblemet att det finns en massa unga mittfältare på väg att slå igenom, eller som precis har haft ett breakthough-år. Moutinho är rentav en ålderman i de sammanhangen, med sina 29 år - alla utom han och Adrien Silva (27) är 24 eller under.

Just Silva kan mycket väl komma att ta en plats bredvid Moutinho i mitten, även om detsamma gäller William Carvalho och för den delen även Danilo Pereira. De två tidigare spelar i Sporting; Pereira spelar i Porto och har nog en liten edge när det gäller chans att få starta. Från Porto kommer även João Mário, som varit lovande talang sedan han var 13 och som varit strålande rakt genom alla pojklandslagen. Nu är han 23 och det är bara en tidsfråga innan han säljs till någon utländsk klubb, men for now har han nog förstatjing på högerytterplatsen.

På vänstern tror jag att vi får se André Gomes, vilket jag i så fall gillar. Dessutom är han en av få i Valencia som var bra där även under Gary Nevilles monumentalt misslyckade försök. (Bara för att vara tydlig: jag lägger inte hela skulden för det på Neville. Men en katastrof var det lik förbannat.) Han har Jorge Mendes som agent så han lär väl gå för absurda överpriser den dag han flyttar från los Che. Här har vi en kille som kan springa, kan fördela bollar, kan täcka upp, och kan komma som understöd.

På backsidan blir det genast avsevärt äldre, och här kommer det att ske en generationsväxling inom några år. Det finns några killar redo att ta över - till exempel har vi på kanterna Cédric Soares (Southampton) och Raphaël Guerreiro (Lorient) som fick följa med i truppen, men det här blir nog inte deras chans.

I stället är mittbacksparet Ricardo Carvalho (Monaco) och Pepe (Real Madrid) det som allt kretsar kring. Carvalho är förmodligen Portugals bäste back någonsin, och en rejäl klippa att ha där back. Att han är 38 innebär förstås att han har alla sina bästa år bakom sig, men det betyder absolut inte att han är dålig. Och Pepe bredvid är 33, men förvånansvärd snabb för sin ålder. Båda är fullt kapabla att lägga in precis så många tacklingar som behövs, och i Pepes fall antagligen några fler än så. Utan Carvalho var Portugal avsevärt sämre i några år, innan Santos tog över som förbundskapten och han kom tillbaka till landslaget.

Kanterna är inte heller så mycket att snacka om. Förstavalen är Eliseu (Benfica) till vänster och Vieirinha (Wolfsburg) till höger. De är liknande spelartyper, och bra på sina positioner, men 32 respektive 30 år fyllda.

---

Över lag är försvaret en helt okej lagdel. Rui Patricio (Sporting) i målet är skapligt bra, mittfältet är också fint. Ronaldo är enastående förstås. Portugals stora problem är att de måste få spelare att gå från "bra" till "mycket bra", och de skulle behöva en renodlad striker utöver Eder (Lille) så att de kanske kan vara farligare offensivt.

Jag tror ärligt talat inte alls på Portugal i det här mästerskapet. Visst, de ska gå vidare från sin grupp och sedan kan allt hända. Men de är just nu distanserade av ett flertal av Europas bästa landslag, och bland de lag som ligger på nivån bakom finns också flera som, om de ställs mot varandra, antagligen skulle komma ut segrande - som Belgien, eller Kroatien.

Med det sagt, får de igång målproduktionen ser det plötsligt riktigt fint ut, och om ett par år kanske de generationsväxlat och fått upp erfarenhet på sitt redan rätt bra mittfält. Just nu är de i praktiken för mycket av ett enmanslag, och det klarar inte ens Ronaldo att lösa själv.