Speltips: Inför EM, dag 19: Irland

Det här är inlägg 19 i en serie om 24 inlägg inför EM - ett om varje lags trupp och historia. Ett nytt inlägg publiceras varje dag.

Jag har faktiskt bott på Irland ett kort tag, för många år sedan. Druckit ölen, nästan dödat mig själv i vänstertrafiken, talar lite iriska och så vidare. Kan till och med reglerna till nationalsporten iománaíocht - hurling - hyfsat. Men jag har aldrig haft något vidare jättestort intresse av irländsk fotboll, så som jag haft av andra länders.

Det gäller även i viss mån lokalbefolkningen. Kanske är det inte så konstigt heller - Irland kvalade in för första gången till VM 1990, då de kom till kvartsfinal. Nu har de missat tre raka VM, även om det var domarens och Henrys fel 2010. Till EM har de gått två gånger, senaste 2012, men då kom de sist i gruppspelet.

I år är de tippade att göra det igen, och det finns goda skäl till det. Det är bara med nöd och näppe de kan skrapa ihop en förstaelva av Premier League-spelare, medelåldern i truppen är skyhög, och deras lagkapten spelar i MLS. Dessutom har han eventuellt precis skadat sig.

Skulle nu Robbie Keane (LA Galaxy) inte vara spelför är det ett allvarligt avbräck för truppen. Han har flest landskamper för Irland, flest mål också, och trots att han är 35 är han tveklöst landets viktigare spelare fortfarande.

Manager är Martin O'Neill, nordirländare som inte ska förväxlas med Michael O'Neill - också nordirländare och förbundskapten för Nordirland. UEFAs officiellt licensierade material blandar ihop dem. Jag förstår dem, fast jag ursäktar dem inte. Assisterande managern Roy Keane ursäktar aldrig någon någonsin om han inte har en bra anledning. En hel fotbollsvärld blev förvånad när han blev ombedd att hjälpa till, allra mest han själv. Men det har funkat riktigt bra; Keane och O'Neill har helt olika egenskaper och han är duktig på att peppa laget. Som en bindgalen irländsk Allbäck.

Den mest tragikomiska historian om det irländska landslaget på senare tid är annars tveklöst att den lämpligt döpte Stephen Ireland hittade på historier om döda mor- och farföräldrar för att åka hem till sin flickvän 2007, enligt egen utsago för att hon fått ett missfall. Stämmer detta är det givetvis tragiskt, men han har inte skött det särskilt snyggt efteråt heller. Uppenbarligen är han inte alls intresserad av att spela i landslaget.

---

"Med begränsat material blir det 4-4-2" lyder säkert ett gammalt grekiskt ordspråk, och varianter på det är vad O'Neill huvudsakligen kört under kvalet. Har sedan skador uppstått har han anpassat sig.

Vad det betyder i praktiken är att börja med att se vad det finns för anfall tillgängligt, och sedan formera laget bakåt utifrån det. Spelar Robbie Keane är han given längst upp, och i så fall får han allt som oftast en komplementspelare. Den platsen har varot vikt åt Jonathan Walters (Stoke), men Shane Long (Southampton) kan mycket väl ta den också. Han var viktig för Saints uppryckning under våren, och i deras tio sista matcher för säsongen spelade han åtta och de vann sju, med en oavgjord. De två han missade blev det en oavgjord och en förlust.

Men de är liknande spelartyper i grunden, och de kan i värsta fall om det skulle behövas spela tillsammans. Och annars går det att flytta upp Walters på en kant och spela med två väldigt höga yttrar, i princip 4-2-3-1 eller 4-4-1-1 beroende på om O'Neill vill ha en offensiv mittfältare eller en anfallare.

Navet i mittfältet är hur som helst Glenn Whelan (Stoke) och James McCarthy (Everton). Den senare är som efternamnet antyder egentligen född och uppvuxen i Skottland, men han har irländska mor- och farföräldrar så när Irland hörde av sig först accepterade han glatt erbjudandet. Förra EM missade han på grund av en cancersjuk pappa, men nu har han varit ordinarie i hela kvalet. Ordinarie är även Whelan, som har börjat bli lite till åren och som numera gör sitt jobb skapligt men inte bjuder på något extra.

I övrigt beror mittfältet på om O'Neill vill spela med rak linje, diamant, eller högställda yttrar. Som jag nämnde kan han flytta ned Walters lite, men ett annat alternativ är att sätta Wes Hoolahan (Norwich) på en kant och Aiden McGeady (Everton) eller Jeff Hendrick (Derby) på den andra, men det är lite av en nödlösning då Hendrick egentligen ska spela centralt.

I en diamant kan i stället Hendrick spela överst men då blir det plötsligt svårt att placera in ett effektivt anfall, på bekostnad av mittfältet. Den formeringen har funkat mot icke bollförande motstånd i kvalet, men det är definitivt inte rätt taktik mot Belgien och Italien.

En högst realistisk startelva så här lugnt skulle ha en snittålder på drygt 30 år, trots McCarthy och Hendrick som fortfarande får betraktas som lovande hyfsat unga spelare (de är 25 och 24). Men äldre kan det bli. I mål hittar vi eventuellt Shay Given (också i Stoke) som hunnit göra 134 matcher och 40 födelsedagstårtor. Han är fortfarande inte direkt dålig, men det var ett tag sedan han fick spela regelbunden förstafiol någonstans.

Samma problem - att han är andrekeeper, inte att han är gammal - dras Darren Randolph i West Ham med, men han har varit bra när han fått stå i andra halvan av kvalet. Annars var det Keiren Westwood som skulle ta över efter Given, men han spelar i Sheffield Wednesday och är ärligt talat inte fullt lika bra som de andra när de står på topp. Så vilken målvakt som får starta är en ständig följetong just nu.

Backsidan är inte så mycket att orda om. Irland spelar ett modernt zonförsvar med spelare från de vanliga ställena, i de vanliga åldrarna. John O'Shea är generalen, med 111 landskamper, 35 år fyllda. Till höger har han Séamus Coleman (Everton) som dock avslutade säsongen skadad, och till vänster Robbie Brady (Norwich). Enda frågan är egentligen vem som får den andra mittbacksplatsen, och där är det lite hugget som stucket.

---

O'Neill är en mycket kompetent tränare som kan göra mycket med begränsade lag. Men han kan inte utföra mirakel. Tyvärr måste han nog det om Irland ska ha en realistisk chans mot Belgien eller Italien, så det är tre poäng mot Sverige och vidare som grupptrea Irland huvudsakligen kan hoppas på.

Då måste Irland skärpa lagmoralen jämfört med i matchen de lyckades förlora hemma med 1-2 mot Vitryssland. Det var visserligen reserverna som spelade, men de spelade ju för att eventuellt få en plats i laget. Keane var inte nådig i sin kritik, och det med all rätta.

Spelar Irland lika lojt mot Sverige får vi tre enkla poäng. Nu blir det förstås sällan så i praktiken, men ändå - Irland har ett av de sämsta lagen på papperet i EM, och de måste överprestera för att lyckas göra något.