Speltips: Leicester mot Chelsea - analys och matchtips
Han kom som ett yrväder en aprilafton, skrev Strindberg, och lotslärningen ropade "Hörru, du har hål i båten!" Det var visserligen juli när Claudio Ranieri signades, men nog läckte det ordentligt om ekan han tog över, i sin första engelska session sedan han fick lämna bort det Chelsea han själv byggt upp till Mourinho år 2004.
Mitt i England ligger den Malmöstora staden Leicester med det föga inspirerande stadsmottot "Alltid likadant". Det skulle kunna handla om traktens stolta fotbollslag, Leicester City, som spenderade exakt hundra år i division 1 till 2 (nuvarande Championship resp. League 1) innan de till slut tog klivet upp i the Premiership 1994. Två år senare vann de Ligacupen, men trots ytterligare en triumf i samma cup säsongen 99/00 har det mestadels fortsatt varit spel i de näst högsta divisionerna som gällt.
I morgon måndag går Leicester City ut som serieledare inför omgången. De tar emot ett Chelsea FC som parkerat på femtonde plats i tabellen, två ynka poäng från nedflyttningskval, och alla undrar vi förstås vad i helsike som hänt.
Undanflykter
Chelseas bittra öde har förstås analyserats från samtliga existerande vinklar och några till vid det här laget. De snittar en poäng per match, de torskar hemma mot Bournemouth, och de är vidare i Champions League efter en urladdning mot Porto i sista omgången. Laget sedan i fjol är relativt intakt, med Čech och Luís (ut), Falcao (lån in) och Rahman, Pedro och Begović (in) som enda egentligt större transaktioner. Sådana spelare skulle dessutom utgöra ett rejält nettoplus. Alla logiska data säger att laget borde vara med och slåss uppe i toppen.
En som vet precis varför det inte funkat är förstås sin vana trogen José Mário dos Santos Mourinho Félix. Han har skyllt på media, på domarna, på förbundet, schemat, motståndarna, spelarna, och till och med på det hittills annars otänkbara alternativet han själv. Nu senast lät han meddela att lagets miserabla resultat berott på en kombination av en serie olika faktorer, och det är väl förmodligen ganska nära sanningen.
En tämligen uppenbar anledning är förstås att anfallet inte fungerar. Vad har hänt med Diego Costa? I fjol var han ett 26-årigt vidunder som slutade trea i skytteligan och gjorde mål lite när han ville. I år ser han ut att vara 35, och har blivit grinig som en 80-åring - särskilt när han är avstängd. Fàbregas fungerar inte, Lucas fungerar inte. Och Eden Hazard lyckas inte med någonting alls.
Bakåt ser det inte heller bättre ut, med Terry och Matic som på något märkligt sätt verkar ha tröttnat efter att ha vunnit ligan förra året. Och så har vi förstås hela affären med läkaren Eva Carneiro.
Statistik
Snart har alla lagen mött varandra för första gången den här säsongen i Premier League. Vi börjar med att titta på kombatanternas statistik.
På 15 matcher har Chelsea vunnit fyra: de har besegrat West Bromwich, Arsenal, Aston Villa och Norwich. Matchen mot the Gunners får närmast ses som ett olycksfall i Wengers arbete, även om Mourinhos mannar faktiskt var genuint bra. I övrigt är det vinster mot idel lag som inte har på den övre halvan av tabellen att göra - Aston Villa kommer att sluta sist, och Norwich ska vara tacksamma över att Newcastle och Sunderland är ännu sämre. I övriga matcher mot de på förhand förmodade topplagen har det blivit stryk mot Manchester City, Everton, Liverpool, och oavgjort 0-0 mot Spurs i en av säsongens tråkigaste tillställningar. Ligacupen är lika körd som ligan efter förlust mot... Stoke. Och ärligt talat, att de klarat sig till CL-åttondel beror nog mycket på att gruppen innehöll Dynamo Kiev, i år inte så starka Porto, och föga skräckinjagande Maccabi Tel Aviv.
Så är vi då tillbaka på Leicester igen, efter en lång omväg runt Chelsea. Det är svårt att tro på att de så sent som för två säsonger sedan drällde runt en division ned. I år har de 23 omgångar på sig att ta 10 poäng för att gå bättre än de gjorde i fjol. Ända in i november var det ändå svårt att veta hur de skulle stå sig mot toppkonkurrensen, då hade de egentligen bara mött Arsenal och Tottenham av de bättre lagen, och kammat hem en enda poäng från de mötena. Men nu börjar de ställas på prov. De stod upp fint mot ett Manchester United som inte verkade ha sett på en enda videoupptagning på hur Leicester spelar. Framöver har de Chelsea, Everton, Liverpool och Manchester City på schemat - ända in under den alltid lika hektiska mellandagsperioden. Klarar de det, då har de verkligen förtjänat sin plats längst upp.
Matchscenario
Det finns ingen anledning att tro att Mourinho och Ranieri inte ska ha detaljstuderat varje troligt scenario. Och Leicester spelar ärligt talat nästan helt utan överraskningar i uppställningarna - det är en del av deras styrka, att alla kan sina roller.
Längst fram har vi den oväntade skytteligaledaren Jamie Vardy, vars uppgift är att utmana och springa sig fri. Och springer gör han, som en korsning mellan en Duracell-kanin och Forrest Gump. Han kan dessutom ta emot bollen nästan hur som helst, vilket är en strålande egenskap för en toppspelare som mycket snabbt får understöd bakifrån. De två som oftast kommer fram är Ulloa (eller Okazaki, Ranieri har varierat sig under hösten) samt, förstås, Riyad Mahrez - som just nu framstår som en rätt het kandidat till "årets självförtroende" där han växlar tempo på sin högerkant. Oddsen för att han är kvar i klubben nästa höst är ganska höga.
Mitten är stabil och samspelad och består förutom Mahrez mestadels av Kante, Drinkwater och Albrighton. Ibland kan Schlupp slinka in och ta över vänstern, vilket ger Ranieri möjlighet att spela med Vardy som ensam striker och Mahrez som släpande forward. Det har testats vid flera tillfällen och funkat bra, lite beroende på i vilken utsträckning de själva fått - eller tvingats - styra matchen. Den klassiska fyrbackslinjen är nästan irrelevant; Leicester släpper in rätt bra med mål och de spelar lite enligt den "huvudsaken är att vi gör flest mål"-filosofi Erik Hamrén så gärna sett fungera för Sverige.
Så kommer Mourinho att låta Leicester komma med fart och kontra? Förra året hade det inte gått - då vann Chelsea planenligt båda mötena, även om Leicester faktiskt var bättre i returen. I år vete fasen, ett tag bytte Mourinho startelva oftare än somliga människor byter underkläder, och Leicester är synnerligen disciplinerade i sitt spel utan boll. Men att det är The Special One's gamla favorit 4-2-3-1 som gäller, det har vi sett länge nu.
Problemet för Chelsea är att de vill vara ett bollförande lag, och det råkar inte bara passa Leicester synnerligen väl - det är dessutom en taktik som blir sämre ju osäkrare spelarna är. Särskilt när det går att komma fram såväl till höger som till vänster, eller kanske även i mitten. Framåt är ännu inte klart vem som får agera spets. Den personen måste dock vara beredd på att behöva stånga sig in. Det går absolut, Leicester läcker ju rätt bra, men det kräver samtidigt ett grovjobb som flera av Chelseas anfallare inte verkar vara bekväma med att utföra just nu.
Slutsatser
Vi ska inte glömma att så sent som i våras låg Leicester City till synes ohjälpligt sist i Premier League. Efter en helt makalös upphämtning klarade de kontraktet utan större problem, bara för att åka till Thailand och råka släppa en rasistisk sexvideo med tre av spelarna - varav en var tränares Nigel Pearsons son. Efter all denna turbulens skulle nog alla ha gett Claudio Ranieri två tummar upp och en glad klapp i ryggen bara av en plats på övre halvan av tabellen.
Men nu är läget som det är och vi tycker faktiskt att Leicester har en alldeles ypperlig chans att ta hem minst 1 eller varför inte alla 3 poäng mot Chelsea. Mål kommer de med säkerhet att göra - de har inte blivit nollade på hela säsongen. Frågan är hur många de släpper in, och skillnad mellan nu och första två månaderna är att de faktiskt börjat hålla tätare bakåt.
Vi gillar spel på halvgardering, ofta kallat double chance, alltså att du vinner om Leicester vinner matchen eller den slutar lika. Oddsen för det är riktigt fina - du hittar de allra senaste siffrorna på vår matchsida, eller på matchwidgeten här bredvid, och just nu står 1x i 1.67 hos Unibet. Det motsvarar knappt 60 % chans - och nog ska väl Leicester klara det i snitt över en sån här märklig Premier League-säsong!
Åldersgräns 18 år. Spela ansvarsfullt. Särskilda villkor kan tillämpas för bonusar. Spelar du för mycket? Besök eller ring stödlinjen.se, 020 - 81 91 00
Veckans bästa sportbonusar