Speltips: Fantastisk match att vänta.

Efter Real Madrids fantastiska prestation under tisdagen tar det oss fram till nästa semifinal, en semifinal som ska bli otroligt härlig att få uppleva ur eget perspektiv och det är mötet där det fantastiska Monaco ställs ut emot Juventus.

Monaco har inget att förlora

Det är något som bubblar i Monaco, det har vi kunnat konstatera under hela året. De som lag är på riktigt och vad som händer hos dem och i Frankrike men även på en så hög nivå i Europa är en sensation, just Europa har fått upp ögonen och man är laget så många pratar om. Tränare Jardim verkar äntligen ha fått sitt erkännande och jag kan inte ens räkna på ena handen med mina fingrar över hur många spelare som fått sina genombrott, men som dessutom faktiskt verkar vara på riktigt.

Som om det inte vore nog med en semifinal i Champions League så fick man ett ryck i ligan under helgen som var, man vände och vann emot Toulouse och suveräna Mbappe gjorde ännu ett mål. PSG å andra sidan förlorade emot Nice och nu har man hela tre poängs försprång, med en match mindre spelad. Att det just blev så denna helg som var är nästan som ett tecken för detta Monaco och vad dem är på väg att göra i år. Det kunde liksom inte passa bättre att få det där rycket inför intåget i denna match emot Juventus. Man kan lägga några procents mer fokus här och med ett skadeläge där både Bakayoko, som bröt näsan förra veckan, samt Sidibe är tillbaka och redo att starta kunde man inte ha ett bättre utgångsläge.

Khedira out

Man ska ta sig an ett Juventus med Khedia avstängd, så här kommer Marchisio att formera centralt mittfält tillsammans med Pjanic. Skillnaden är, enkelt uttryckt, lite mer finess och snabbhet men också lite mindre bollvinnande mentalitet och tyngd. Marchisio är ju också den här typen som droppar in en boll till en löpande medspelare medans Khedira gärna är den som kommer i en andra våg.

I övrigt är man fulltagliga med Pjaca som enda avbräck på grund utav en långtidsskada. Riktningen för mig som tas här inför matchen har lite hamnat på Higuain, som har det här ryktet om att inte prestera i de stora matcherna men som är samtidigt invärvad för att just prestera i dessa matcher och vara skillnaden ifrån tidigare Juventus-upplagor. Man kan inte ge honom underkänt emot Barcelona men jag tror de flesta som kan sin Higuain också såg väldigt många och ibland tydliga tendenser utav hur det just brukar se ut för han när pressen skruvas upp. Man skötte det ju som lag mycket väl och gick vidare ändå, men för varje steg man nu kommer upp, ju mer press läggs också på just Higuain. Kanske är Monaco en perfekt semifinalmotståndare för honom att bryta denna trend emot, men då har också Monacos defensiv ett oförtjänt dåligt rykte.

Raggi-effekten

Man måste komma ihåg att Monaco i sina möten med Manchester City hade Glik avstängd i ena matchen och Jemerson i den andra. Konsekvensen blev en överåldrad Raggi som mittbackskollega till en utav dessa två och den skillnaden är enorm, vilket man också såg i antal mål man i slutändan faktiskt släppte in. Man fick hämta två bollar ur nät borta emot Dortmund, som där och då inte var bra, med han på plan men när han inte är med i hemmamatchen emot de svartgula, så ser försvarsspelet så mycket mer stabilt ut. Då hade man ändå en vikarierande Toure på ytterbacken men som försvarslinje ändå höll bort ett bra mycket piggare Dortmund.

Det är också viktigt att ta upp att Monaco mött de två lag i Europa som är absolut topp 3 när det kommer till antal chanser i snitt skapat på en match i Europa, att man släppt in mycket mål är också en förväntad konsekvens emot dessa lag. Däremot besitter de båda faktiskt extremt trasiga lagbyggen och har två tränare som kliat sina huvuden kala över just lätta insläppta mål och undermåliga försvarsingripanden. Det kan man glömma här emot detta Juve, däremot så har jag väldigt många gånger också påpekat att Juventus försvarslinje inte är den här oigenomträngliga muren längre, även om Barcelona gick mållösa så gjorde man det för att Juventus lyckades bryta dem högre upp. Man såg det senast emot Atalanta att emot lag med ett rörligt anfallsspel där flera spelare har stora spetskompetenser så får man en utmaning, så att säga.

Offensiva ytterbackarna skapar en underhållande match

En del de båda lagen utnyttjar frekvent är sina ytterbackar, här utgår jag ifrån att Juventus startar med Alex Sandro och Dani Alves. Lichtsteiner finns även där som nummer tre men att Allegri såsom han coachat laget den senaste tiden skulle slänga in en Asamoah i denna match för att ta en defensivare approach ser jag som osannolikt. Med dessa alternativ har vi också två ytterbackar i Juventus som alltid fyller på och som har sina absolut bästa egenskaper i offensiven, där man skapar ett överläge på kanterna emot sin motståndare. Men att Dani Alves och Alex Sandro skulle vara en del av en superdefensiv är däremot rätt löjligt, även om Alex Sandro har lite mer hjälp utav Mandzukic på sin sida i försvarsspelet så är det två ytor Juventus kommer att få problem med emot Monaco. Detsamma gäller i Monaco där Sidibe och Mendy har sina styrkor i offensiven och gärna följer med upp för att få två-emot-en lägen mot sin försvarare och om det inte ger något även kan slå fantastiska inlägg, särskillt Sibide då. Men dessa två herrar har även, som vi sett i Monacos matcher, också brister i positionsspelet bakåt precis som i Juventus fall, men som också har så mycket att erbjuda offensivt det vore dumt att hålla dem tillbaka. Detta för mig kommer att hjälpa till för en mer svängig match och det är där de båda lagen kommer att kunna hitta sina ytor.

Bortamålet viktigt

Den som går på historik tänker ju genast att denna match kommer att innebära ett Juventus som ställer upp en parkerad buss, jag tror inte det. Laget och formationen Allegri använder sig utav är inte bäst lämpad så, han har ju sett vilken frukt denna approach inneburit och hur långt Juventus kommit med den. Han är dessutom givetvis väldigt respektingivande för det Monaco åstadkommit och inser hur effektiv deras offensiv kan vara, att vilja ha med sig ett 0-0 här kan bara ses som självdestruktivt. En Monacokontring i Turin och den där förlängningen på kontraktet är som bortblåst.

Jag är övertygad om att han behandlar denna match som Bayern på Allianz för att ta ett exempel, där man inte får en lika hög press på sig, men där man kommer att behöva spela sig ut ur den. Det kommer inte finnas tid att rulla boll och för att såra Monaco måste man komma över deras första press, detta är också någonting man lyckats med historisk och med en tyngre fyra på topp där Cuadrado och Mandzukic kommer att springa livet ur sig så har man också vapen att hantera detta, Juventus slår en långboll om det behövs tvärtemot City eller Dortmund.

Det tråkiga Juventus är en myt

Det är lätt att hamna i att detta kontrolleras hem utav Juventus, men jag tror inte de har förmågan riktigt där längre för att ett sådant scenario ska vara vattentätt. Jag vet att man höll Barcelona till noll i Spanien men där hade man också resultatet att gå på. Att misslyckas och åka ut emot Monaco, som var en drömlottning, vore en katastrof och därför måste man våga agera ute på plan. Det Allegri visat tycker jag också tyder på att det är så man är tilltänkt att göra och med Real Madrids uppvisning som de flesta i Turinlaget garanterat såg vet man även här att man måste steppa upp.

Jag kan inte hålla mig borta ifrån överspelet, med min tro och med dessa förutsättningarna. Det tråkiga Juventus i sådana här matcher är en myt och Monaco å sin sida ska aldrig räknas bort, åtminstone inte offensivt. Jag vågar inte välja sida men jag vågar lova att det kommer att svänga under matchen och i det även att skapas chanser.

Ö2.5 spelas till 1.99 hos Pinnacle.