Skridsko i OS 2022

Varför ändra på ett vinnande koncept? Inom skridskon läggs grenar till sällan, och få i taget. Det finns sprint-, medel- och långdistanser - och så numera även en masstart och en stafett. Damer och herrar kör lika många och nästan exakt samma distanser.

Kval

Höstens världscup ligger till grund för antal kvotplatser som delas ut, vilket i praktiken innebär fyra event i november och december eftersom det sista eventet körs först efter OS. Exakt hur rankinglistorna görs skiljer sig lite per gren, men i samtliga fall gäller att ett sammanräkningssystem avgör vilka åkare som tagit hem platser åt sina länder, samt att det finns kvalgränser.

De åkare som har bäst tider utan att ha tagit sig in i poänglistorna får också kvalplatser, så att till exempel någon som gör ett fantastiskt lopp i två event men missar två på grund av sjukdom inte missar OS för det. Platserna går dock till nationen snarare än individen, så i vissa länder blir det rejält tight om platserna ändå. Max tre åkare per land och kön får delta i varje gren, undantaget långdistans och masstart där det är max två i stället.

I Sveriges fall är det ganska enkel matematik: Nils van der Poel har vunnit alla lopp han ställt upp i, och är glasklar på 5000 och 10 000 meter. Just de två disciplinerna slås dessutom ihop i rankingen eftersom de räknas gemensamt som långdistanser. Topp 14 ger kvotplatser till 5000 meter, och topp 8 till 10 000 meter. Samma princip gäller för damernas två längre distanser.

Schema

Svenska chanser

Det var länge sedan vi hade en så här klar guldfavorit i skridsko - vi får backa bandet ända till Sarajevo och Calgary, 1984 och 1988, när Tomas Gustafson tog hem tre guld och ett silver, också i långdistans.

Men så har vi här trollhättingen Nils van der Poel som tränar med helt oortodoxa metoder och bland annat tog paus i över ett år mellan 2018 och 2019 för att träna på annat och göra lumpen, och därigenom bli bättre på skridsko. Märkligt feltänk? Nej, tydligen inte. 25 år gammal har han i år slagit världsrekord på såväl 5000 som 10 000 meter, och detta under VM vilket alltså gav honom dubbla guld.

Vi hoppas därför på att inleda OS med Sverige högt upp i guldtabellen: Nils grenar går nämligen den 6 februari 09:30 och 11 februari 09:00. Med anrda ord är det fixa kaffe, gå till covid-hemmakontoret, starta sändningen och låtsas jobba som gäller!

Historik

Så principiellt enkla sporter som skridsko har i regel körts i all evighet, och mycket riktigt fanns det med på schemat redan från allra första vinter-OS i Chamonix 1924. Det var förvisso färre grenar på den tiden, men det berodde delvis på att damerna kom med på programmet först 1960 i Squaw Valley.

Sedan dess har några få ytterligare distanser tillkommit, främst stafetter och masstarter i någorlunda modern tid. Men stommen har varit densamma i nu snart hundra år.

Historiskt är Sverige rätt skapligt: nia i guldligan och tio i medaljditon. Nederländerna, där skridsko är inofficiell nationalsport, leder båda tabeller förkrossande överlägset med 42 guld och 121 medaljer. Men det är en ovanligt blek nederländsk trupp i år. Kan vi knapra in liiite på de 35 guld som skiljer?

Att Nils van der Poel kör just långdistans är att föra en gammal hederlig svensk tradition vidare. Faktum är att fem av våra sju guld kommit i 10 000 meter och två i 5000 meter. Alla gulden är alltså i långdistans!

Mest framgångsrik av alla någonsin får nog amerikanen Eric Heiden sägas vara, eftersom han vann alla fem distanser under hemma-OS 1980 i Lake Placid, bara ett år efter att han blivit senior. Nederländske Sven Kramer har flest medaljer, nio stycken varav fyra guld, och håll utkik efter Ireen Wüst från samma land som siktar på ett femte raka OS med guld vilket i så fall skulle vara rekord. Såväl Wüst som Kramer lägger dessutom ned karriären efteråt.

Grenar

Somliga sporter i OS kräver en guidebok för att förklara, men skridsko är knappast en av dem. Åk snabbast på en oval bana i ett antal hundra eller tusen meter så vinner du. Det är inget tjafs med kval och rundor utan bara ett lopp och fullt ös.

För att spara tid och sporra på varandra åker två personer samtidigt, men växlar inner- och ytterbana varje varv så att de inte riskerar att fastna bakom varandra. (Undantaget är på 1000 och 1500 meter där första varvet sker utan växling.) Åkarna är seedade in i olika lottningsgrupper, dels för att skapa mer spänning men också för att ytterligare minska risken för ifattåkning vid växlingarna.

I masstarterna deltar 24 åkare per kön, i stafetterna åtta lag, och det är inte principiellt krångligare - bara att vara först!

Några saker är förstås bra att veta inte är tillåtna. Andra tjuvstarten i ett heat bestraffas med diskvalificering, liksom att åka innanför linjerna eller att glida in i motåkarens ytterbana.