Nordisk kombination i OS 2022

Norge, Tyskland och Österrike - där har vi historiken bakom nordisk kombination i ett nötskal. Några svenskar kan vi inte hoppas på, men vi kan ju sitta och heja på våra nordiska bröder - eller på deras motståndare, om vi känner oss skadeglada.

Kval

Världscuprankingen används som grund för kvalplatserna, mer specifikt topp 50. Max fem tävlande per nation kan registreras, och alla nationer med minst fyra individuellt inkvalade herrar kan registrera ett lag också. Blir det färre än nio stafettlag på det här sättet får alla nationer med tre inkvalade atleter en extra plats, och är det då fortfarande färre än 55 deltagare plockas fler individuella deltagare från ej inkvalade länder utifrån rankingordning.

Schema

Svenska chanser

Sverige har inte haft en en enda deltagare sedan 1972, så... ja, ni kan räkna ut själva.

Historik

Här blir det ohyggligt mycket Norge: flest guld med 13 (näst bäst är Tyskland på 5) och flest medaljer med 31 (näst bäst är Österrike på 15). Det är en enorm norsk dominans, men den grundar sig i både långsiktiga och historiska resultat. De första fyra spelen tog nämligen bara norrmän medaljer, och även om traditionen hålls vid liv - med t.ex. fyra medaljer så sent som 2014 - har det knappt funnits någon som kunnat vara i absoluta Norge-eliten över ett par decennier.

Följaktligen är alltså den mest framgångsrike idrottaren här en österrikare: Felix Gottwald. Och av alla som tagit minst fyra medaljer i nordisk kombination är det "bara" tre norrmän, samt fem tyskar, fyra österrikare och en finsk åkare.

Det är knappast någon slump att de bästa nationerna också är bra på backhoppning. Att som backhopparnation även ordna längdträning är inte supersvårt, men att som längdnation smälla upp några backar är förstås inte alls lika realistiskt. Med det sagt har ändå nordisk kombination varit med i alla spel någonsin, ända sedan starten 1924, så det är knappast någon ny kombation.

Sverige då? Jo, vi har två medaljer - ett silver från 1956 och ett brons 1948.

Grenar

Det blev ingen damtävling i år, mycket eftersom pandemin satt käppar i hjulet för alla tävlingsarrangemang de senaste åren. I stället hoppas vi på att de kommer med nästa gång.

Herrarna däremot kör två individuella tävlingar och en stafett. I båda individuella tävlingar hoppar man först backhoppning, varpå man åker 10 km skidor i en jaktstart utifrån poängen i hoppdelen (1 poäng = 4 sekunder), och först i mål vinner sedan. Skillnaden ligger i att ena tävlingen använder normalbacke medan den andra begagnar sig av stor backe i stället. Den bäst rankade åkaren hoppar sist.

I lagtävlingen deltar fyra tävlande per nation, och de hoppar i stora backen. Sedan blir det en stafett i jaktstartsformat, 4x5 km, och här motsvarar 1 poäng i hoppdelen 1.33 sekunder i jakstarten.