Bob i OS 2022

Bob är inte bara Jamaica - det är tradition, höga hastigheter, och tyskar och schweizare. Det är inte en svenskfavorit, men de som fastnar brukar fastna ordentligt.

Kval

Världsrankingen fram till 16 januari används som bas. Därutöver finns några till krav på hur många lopp varje åkare måste ha deltaget i, på hur många banor, och med vilka resultat. I praktiken uppfyller dock i princip alla som finns med tillräckligt högt på världsrankingen alla sekundära krav som krävs för att få delta i OS. Maximalt tre ekipage per tävling och nation tillåts.

Schema

Svenska chanser

Tyvärr noll och ingenting eftersom vi inte ens har någon som försöker kvala in aktivt.

Historik

Bob är en anrik sport, och även om det tvistas om huruvida den uppfanns i USA eller Schweiz så vet vi definitivt att den fanns med redan i det allra första vinter-OS, i Chamonix 1924. Schweiz vann den fyrmannabob det då var frågan om, och efter att tvåmannaklassen tillkom två OS senare var det samma grej som gällde om och om igen fram till 2002 - med undantaget 1960 då arrangören tyckte att det blev för dyrt att bygga en bana.

Så vad hände 2002 då? Jo, då tilläts äntligen damer delta också i en dubbelkälke. Och nytt för i år är att en till damklass tillkommit, men då "monobob" vilket helt enkelt är en singelklass, så en åkare. I bob körs ingen mixed eller liknande.

Medaljligan domineras kraftigt av Tyskland (flest guld), Schweiz (flest medaljer) och USA (strax därefter i båda fallen). Räknar vi in det forma Väst- och Östtyskland leder dock Tyskland överlägset.

Sverige har tyvärr ynka noll medaljer och har bara varit med en enda gång sedan 1998, men så har vi inte riktigt traditionen här heller.

Grenar

All bob fungerar likadant, men är uppdelad i fyra klasser:

• Herrdubbel
• Fyrmanna
• Monobob (det vill säga damsingel)
• Damdubbel

Man åker fyra gånger i varje tävling, två gånger per dag, och alla fyra åken räknas ihop så att lägsta totaltid vinner.

I första åket får de tio bäst rankade välja startordning i ett seedat intervall, medan resten börjar utifrån sin position på världsrankingen. I varje nästkommande åk startar den som ligger sist av topp 20 varpå alla kör i ordning så att den som ligger först avslutar rundan, och därefter kör de som är sämre än topp 20. Bara de 20 bästa går vidare till sista åket.

Eftersom släden är rätt tung är det viktigt att kunna sätta maximalt med fart i början, vilket också är skälet till att de klassiska jamaikanska åkarna som var duktiga på sprintlöpning kunde ta sig till OS. Det är också skälet till att det finns en maxbegränsningen på vikten, eftersom det vore farligt om det gick för fort.