Spanien är ett monster

[b]En identitet på väg mot världens ände? Inte riktigt. Nigeria försökte tränga in i den lilla passagen mot semifinal, och det spanska monstret tuggade sönder allt med samma dödliga bett som tidigare. [/b] \ [b]Jag har skrivit om tiki-takans nedgång[/b], om hur den börjar bli sönderläst trots att Barcelona pulvriserat La Liga med sin orubbliga kortpassningsideologi. Och spelsystemet genomsyrar det spanska landslaget. Iniesta och Xavi byter ju bara tröja - och tröjnummer - innan maskineriet rullar igång. Jag undrade, och jag fick svar. Hittills har Spanien gett mig tillräckligt bra motargument för att jag ska kapitulera. [b]Tiki-takan är inte död.[/b] Den är inte ens så värst sårad. Suveränerna i rött trummar vidare mot ännu ett slutspel och Nigeria var näst på tur att bli uppätna av monstret. Ta bara en sån grej som att Mata, Cazorla och David Silva börjar på bänken. Lyft bara fram att Torres, Villa och Soldado konkurrerar om positionen som ensam anfallare. Spanien skulle kunna ställa upp med två landslag som båda vore potentiella titelutmanare oavsett turnering. [b]Om spelet låser sig?[/b] Det gör det inte, men för säkerhets skull kan Jordi Alba bryta mönstret i matchinledningen. Försnacket handlade om hur fysiskt starka nigerianer skulle kunna oroa spanjorerna, eftersnacket handlar om ett litet energiknippe som råkar vara både vänsterback och tvåmålsskytt. [b] I samma veva gled Andres Iniesta förbi tjuvknep och bryska tacklingar. Hans själ dansade lika graciöst som alltid i den fuktiga brasilianska luften som han förvandlade från ljummen till glödande varm. [/b] [b]Nu var inte Nigeria dåliga, men kanske just där ligger Spaniens styrka.[/b] De blir lite gäckade, lite hotade, lite oroade. Sen gör de mål. Spelet blir lite enformigt, går i smärre baklås. Sen hamrar Torres in spiken i kistan. Ända sedan Cesc Fabregas slog in den avgörande sparken i EM-straffläggningen mot Italien har vägen banats. Spanien tog sig äntligen ur den piskande stormen och in i semifinal som slutligen blev final och guld. Det här är ett överlägset, övertygat spanskt landslag som tror på sin spelidé och som tämjer överflödets förbannelse. [b]De bemästrar samtliga trick i fotbollens trollerilåda.[/b] Just när jag trodde att tiki-takan var på god väg att upplösas i tomma intet forcerade Spanien in femton mål på tre matcher. Just när jag trodde att Iniesta redan smekt alla penseldrag på sina målande mästerverk fortsätter han att förvåna och förtjusa. [b]Och just när Brasilien börjar andas morgonluft skickar Spanien ut en signal att de fortfarande har en lång väg att gå för att ta över fotbollstronen.[/b]