Mårts, en modig dåre?

[b]Säga vad man vill om en landskamp mot Tyskland inför ett hemma-VM som knappast kommer att innehålla alla de NHL proffs som vi hoppas på. Ett VM som varje år får utstå spott och spe eftersom det spelas så sent på året. Ni känner igen diskussionen numer. Hockey VM borde spelas vartannat eller vart fjärde år, nu är det ju nästa sommar. Det är ändå helt ointressant fram till semifinalerna. Biljettpriserna är horribla. Det är bara fjorton hundra personer på Österrike-Italien en tisdag klockan 13. Jada jada jada.... [/b] Säga vad man vill om Pelle Mårts. Visst verkar han lite buttrare och surare nu när han tränar A-landslaget om man jämför med hur glad och skojfrisk han var när han tränade småkronorna. Han har inte ett lätt jobb den gode Mårts, landslagshockey blomstrar som mest vid OS, glimmar till vid VM och tas av de allra flesta emot med en axelryckning resten av säsongen. Att sedan Mårts gnölar i media om att landslaget i hockey inte får samma medieutrymme som fotbollens dito känns bara löjligt. Missförstå mig rätt nu, jag har inget emot Mårts. Han är en kompetent tränare och en hockeykunnare av rang. Han famlar febrilt efter ett halmstrå som ska göra landslagssäsongen lite mer intressant. Mårts halmstrå heter "bomber", alltså skrällar i truppen, inte minst bland de som ställs på isen mot Tyskland går det att leta på en del skrällar. [b]Målvaktsskräll: Linus Ullmark, Modo. [/b] Knappt mustaschgammal tar Ullmark en plats mellan stolparna. En position som annars är reserverad för betydligt mer rutinerade herrar. [b]Backskräll: Tom Nilsson, Mora[/b]. Att från en halvrisigt lag i den andraligan ta en plats i det finaste av fina. En skräll, javisst. Oväntat, javisst. [b]Forwardsskräll: Calle Ridderwall, Düsseldorf.[/b] En redig smäll. Nu ska det nog mycket till för att Calle ska få spela i VM, men nog blir det skoj att se honom. Jag hade i princip ingen koll på honom mer än att jag med min skarpa hjärna förstått att han på något sätt är släkt med den majestätiske Rolf och den lite mindre majestätiske Stefan med samma efternamn. Calle är 24 år och har aldrig spelat i något juniorlandslag. Hans klubb kom tvärsist i ligan men Calle vann som förste svensk poängligan i Tyskland (22+36) och har givetvis förtjänat att åtminstone testas i Tre Kronor, men visst är det en skräll. När det gäller spel så är segern på Sverige given, som första målskytt sätter jag självklart Calle Ridderwall. Sarg ut, åk hem!