Diskussion över ett par öl

Att diskutera livets väsentligheter med sina vänner är något som uppskattas. Att få göra det på en sportbar tillsammans med ett par öl gör att diskussionen kommer in på riktigt viktiga ämnen. Gårdagskvällen var en sådan kväll. Det handlade givetvis om det eviga bjäbbet fotboll vs. hockey. Denna gång avhandlades, som så många gånger förr, fotbollsspelarnas lust att ligga kvar på marken efter det att man upplever sig orättvist behandlad. Detta späddes på av det faktum att gårdagskvällen bjöd på hockey och fotboll samtidigt, vi kunde alltså jämföra dessa två idrotter i realtid. Tilläggas bör kanske att hockeyförespråkarna var två och fotbollsförespråkaren ensam. Oddsen var alltså på min sida. Huvudspåren, eller ståndpunkterna i diskussionen var:[b] "Fotbollsspelare ligger kvar och låtsas ha ont för det går att vinna fördelar, skulle man inte vinna fördelar skulle man inte ligga."[/b] Detta påstående stod i kontrast mot[b] "Det har blivit kulturellt betingat att spela över, det är inte ett logiskt val utan något man omedvetet blivit lärd att göra."[/b] Nu finns det givetvis människor här inne som har betydligt bättre koll på det här med fotboll än vad jag har, så input i frågan skulle mottas med glädje. Själv utgår jag alltid stenhårt från VM-90 när det handlar om filmningar. I en sekvens i VM-krönikan pratar Arne Hegerfors om colombianen Carlos Valderama, ni vet han med höbalen på huvudet. "Valderama bärs ut på bår och nu tänker väl alla att vi har sett colombianen för sista gången i detta VM, men efter ett skådespelartrick i den högre skolan..." Detta är alltså något märkligt 1990, en spelare får bårhjälp ut men kan spela vidare, något som idag är tämligen vanligt. Vår diskussion vanns inte av någon, vi är fortfarande oense om det mesta. Däremot är vi överens om att fotbollen bör arbeta med att få bukt på det här med maskning, speciellt i form av att ligga kvar och låtsas ha ont. Detta problem finns givetvis i hockeyn också, men eftersom speltiden då är effektiv tjänar man ingen tid på att ligga kvar och "ha ont". Detta tror jag är en bidragande orsak till att hockeyn har färre filmningar och spelförstörande moment än fotbollen. För övrigt hämtar jag det mesta av min fotbollskunskap från VM krönikan 1990. Denna krönika har blivit kult för mig, inte för att spelet i turneringen var speciellt bra utan mer för att det var just 1990. Glenn Strömberg hade fortfarande långt hår, skottarna hade kilt, Maradona var världens bäste, Roger Milla gjorde succé, ja ni fattar. Har ni inte sett den så se den, det måste ni göra. [youtube]

_VSVeI[/youtube] En av de mest fantastiska sekvenserna är kamerunaren som tacklar av sig skon. Öppningsmatchen mellan Argentina och Kamerun, Caniggia sticker iväg på kanten och projekt "glidtacklautavhelvete" börjar. Kamerunare ett svischar förbi, inte riktigt nära, kamerunare två lyckas få Caniggia ur balans men han fortsätter springa, kamerunare tre lyckas med en kapning av det mer brutala slaget. Argentinarna rasar och förklarar i samlad tropp för domaren vad han ska göra. I bildens framkant står dock kamerunspelaren och lite sådär helt appropå försöker ta på sig sin sko igen. Det är som att han tänker "Tar jag på mig skon tillräckligt nonchalant kanske domaren inte tänker på tacklingen nyss." De röda kortet är givet. Orkar ni inte se hela krönikan så bör ni i alla fall se denna sekvens, från typ 2:40 och framåt. [b]GAMEDAY![/b] Luleå och Färjestad ska snart inleda förlängningen i sin match efter 2-2 under ordinarie. 2-2 har för övrigt varit ett gångbart resultat i semifinalerna. Samtliga matcher mellan Skellefteå och Linköping har slutat 2-2, imorgon är det dock matchboll för Skellefteå och jag tror de tar det. Den andra matchserien är mer oviss och kvällens resultat blir onekligen viktigt, ja till och med helt avgörande. Stolpe in, sarg ut.