Alpint i OS 2022

Sverige är väldigt bra på skidor: uppåt, nedåt eller rakt fram - det kan kvitta. Och i den alpina skidåkningen har vi historik, moderna chanser och förstås dubbla OS-guld att försvara.

Kval

Varje nation kan ha med max fyra deltagare per kön och tävling, och max elva deltagare per kön totalt. Dessutom kan landet ha med ett lag till lagtävlingen. För att kunna räknas in på kvallistan måste en åkare ha tjänat in ett minimiantal poäng i världscupen.

Grovt talat får alla länder som uppfyller grundkravet ställa upp med en man och en kvinna. Sedan får de länder som har en eller flera åkare i topp 30 på världsrankingen ställa upp med en eller två åkare till, och därefter fördelas alla resterande platser nedåt i rankingordningen över åkares två bästa grenar tills samtliga 306 platser fördelats.

I praktiken brukar Österrike och Schweiz alltid vara uppe i toppen över antal deltagare, men sedan kan det variera lite.

Schema

Svenska chanser

Faktiskt goda! Vi har två guld som inte går att försvara direkt av de som tog dem eftersom såväl André Myhrer som Frida Hansdotter lagt ned karriärerna. Men återväxten på damsidan är super, och vi har även en herre med medaljchans.

Sara Hector

Åker slalom och storslalom. Här har vi guldförhoppningar! Sara har gjort en supersäsong med fem raka pallplatser i storslalom sedan strax före jul och framåt, varav tre vinster. Hon leder förstås storslalomcupen, ligger fyra i totalen och är dessutom bra i parallell. Heja Sara!

Kristoffer Jakobsen

Åker normalt bara slalom, med sällsynta storslalominhopp. Kristoffer är 27 och rimligen i sitt fysiska esse. Mycket riktigt ledde han också slalomvärldscupen ett tag, med sina första två pallplatser i år, vilket vi får säga är lite oväntat eftersom det innebär ett stort steg uppåt. I år är han en medaljkandidat - om han bara upphör med ovanan att åka ur... fyra raka uråkningar nu, och i den sista slalomtävlingen inför OS ledde han stort inför andra åket men körde sedan ur direkt.

Lagtävlingen

Sverige har få åkare med, men ett högkvalitativt lagbygge. Anna Swenn-Larsson har faktiskt två pallplatser i parallell och såväl Sara Hector som Kristoffer Jakobsen är riktigt duktiga på grenen. Ge oss en gynnsam lottning och någon stolpe in så har vi god chans på medalj här med, även om vi knappast är favoriter.

Anna Swenn-Larsson

Åker bara slalom. Anna har alltid legat i skymundan av någon men kan utan tvekan åka fort. 2019 hände något och hon kom tvåa i VM och fyra i disciplinvärldscupen. Året därpå fortsatte det i ungefär samma stil. Sedan bröt hon fotleden och missade hela fjolårssäsongen, så hon har inte ens ett halvdussin tävlingar under bältet. Som bäst en femteplats under säsongen, så potentialen finns i alla fall.

Hanna Aronsson Elfman

Åker slalom och storslalom som senior, även super-G och kombination som junior. Hanna är just fyllda 19 och tog VM-guld för juniorer i storslalom i mars. Hon är ett stort löfte men primärt här för att se och lära. I världscupen har hon bara fått poäng tre gånger, men alla tre kom de senaste månaderna, och en femtondeplats i Killingtons slalom i november lovar mer inför framtiden!

Mattias Rönngren

Åker främst storslalom. Det är Mattias första OS, vid 28 års ålder, och ärligt talat är han nog inte här så mycket för topp åtta-potentialen som för att han är rätt okej i parallell och var med i Sveriges silverlag från VM för ett år sedan.

Elsa Fermbäck

Åker främst slalom. Elsa har tagit sig upp på samtliga pallvalörer i Europacupen i år, vilket gjort henne till ledare i slalomcupen där. Det är alltså steget under världscupen och som sådant en betydande merit för att ta sig upp på nästa nivå. Hon är 23 och med på framtidskriteriet, och målet är mest att hon ska få uppleva hur det är att åka OS. Om fyra år hoppas vi ha fått anledning att vara betydligt mer optimistiska i den här texten!

Hilma Lövblom

Åker främst storslalom. Hilma har gått väldigt bra som junior och är bara 21 år gammal men har redan kommit trea i Europacupen, steget under världscupen. Hon fick sina första världscup-poäng bara några dagar före jul, och här är hon med dels för att få erfarenhet och dels för att säkerställa täckning till lagtävlingen om något skulle hända de som står före i kön. Stor potential inför framtiden!

Charlotta Säfvenberg

Åker främst slalom. Kom med lite på nåder sista dagen innan truppen stängdes, men visst kan Charlotta komma topp åtta. Då krävs dock att allting går som bäst, för hennes lägsta placering i världscupen är tia i slalom. I Schladming i januari slutade hon elva, vilket var Charlottas bästa prestation på flera år, och sådan är det förstås kul att premiera!

Historik

Det är kanske lätt att tro att slalom är en av grenarna som alltid varit med på programmet, men faktum är att alpin skidåkning kom med först till de fjärde spelen - 1936 i Garmisch-Partenkirchen. Och då var det bara kombination som åktes.

Till nästa OS tillkom störtlopp och slalom, nästa gång igen även storslalom och då togs kombinationen bort igen tills såväl den som super-G infördes 1988. Sedan dess har inget nytt hänt förutom att lagtävlingen lades till 2018. Alpint utmärker sig också genom att vara en av väldigt få gamla sporter som haft samma tävlingar för herrar och damer hela tiden.

Sverige ligger åtta i medaljligan med 18 medaljer varav 7 guld. Österrike leder totalen med förkrossande marginal: 121 medaljer varav 37 guld. Schweiz är ganska överlägsen tvåa och har "bara" 66 medaljer varav 22 i guld.

Svenska Anja Pärson är också en av bara tre åkare som tagit sex medaljer - och dessutom i alla discipliner utom super-G. Andra namn vi gärna minns är förstås Pernilla Wiberg på två guld och ett silver, och Ingemar Stenmark med två guld och ett brons. Värst är dock norske Kjetil André Aamodt som med medaljraden 4-2-2 leder på åtta totala medaljer.

Grenar

Grundgrenarna är förstås väl innötta för en svensk publik i dag:

• Slalom är den långsammaste grenen, som sätter stort fokus på svängförmåga
• Storslalom är i princip en lite snabbare variant av slalom
• Super-G är ungefär en storslalombana fast anpassad för mycket högre hastighet
• Störtlopp går snabbast och sätter mer fokus på fartteknik än svängdito
• Kombination består av ett åk störtlopp följt av ett åk slalom

I slalom, storslalom och kombination åker man två gånger. I det andra åket startar den som som ligger på plats 30 efter första, därefter plats 29 och så vidare ned till ledaren. Tiderna läggs ihop för att kora en segrare.

Super-G och störtlopp däremot har bara ett åk. De seedade åkarna - de som ligger bäst till i världscupen - åker ungefär samtidigt, så i praktiken brukar tävlingen vara mer eller mindre avgjord efter det. Men undantag sker, som när Ester Ledecká högst oväntat vann super-G i förra OS en kort stund efter att alla trodde racet var klart. Vissa nyhetsbyråer hade redan rapporterat resultatet innan Ledecká åkte, och själv trodde hon att grafiken visade fel - men guld blev det.

Lagtävlingen infördes till förra OS och är en tävling i parallellslalom. Sexton länder ställer upp och möter varandra land-mot-land i en vanlig cup som börjar med åttondelar och slutar med en final. Två herrar och två damer från varje land tävlar, och kör mot varandra så att det kan sluta 4-0, 3-1 eller 2-2. Det land som vinner flest går vidare, och slutar det oavgjort slår man ihop tiderna för bästa dam och bäste herre och använder dem för att skicka vidare ena laget.