Få lag är lika definierade av sin historia som Boston Bruins. Kanske för att de tillhör The Original Six; kanske för att de fostrat några av de mest ikoniska spelarna, men alla ligger generationer tillbaka i tiden. Den enda riktiga legendaren i Bruins som jag är gammal nog att komma ihåg är Ray Bourque, min enskilt största icke svenska spelarfavorit i ligan genom tiderna. En av världens genom tiderna bästa försvarsspelare, som lojalt ställde upp för sitt Bruins i två decennier. De andra ikonerna i Bruins ligger längre bort, men är inte desto mindre del av hockeyhistoriens verkliga kanon; John Bucyk, Eddie Shore, Milt Schmidt och givetvis Phil Esposito. Mer än någon annan har dock number Four satt sin prägel på Bruins. Trots att han bara fick omkring tio säsonger som proffs innan skador satte stopp för hans karriär, trettio år gammal, visade Bobby Orr att han var en av de största. Pratar du med någon i Boston var han Den Störste. Obekomme om man namedroppar Wayne Gretzky, Mario Lemieux eller Gordie Howe. Orr är, möjligen vid sidan av Lemieux, den ende man kan ta upp i en disksussion om det finns någon som kan ha varit lika bra som just Gretzky. What if? när det kommer till Orrs karriär och förtidspensioneringen är en fråga Bruins fans aldrig kommer att sluta älta. Med rätta. Det här blev en lång utsvävning, men den behövs. Bruins har många profeter i sina historieannaler, men bara en Gud. Han heter Bobby Orr.
Resultaten då? Boston hade en riktig tung downswing under större delen av sextiotalet, men har i övrigt varit med som ett bra slutspelslag genom hela historien. Redan 1929 togs den första av totalt sex Stanley Cup. Tio år senare tog man nästa, och den tredje ytterligare två år efter det. Sedan dröjde det nästan tre år, fram till Bobby Orr-eran, då man rodde hem titeln både 1970 och 1972.
Under åttio-, nittio- och tvåtusentalet hade man svårt att ta sig långt i slutspelet, men säsongen 2010 / 2011 gick man hela vägen och slog Vancouver i finalserien. Två år senare tog man sig till final igen, men föll mot Chicago Blackhawks. Att man så sent som förra året missade slutspel känns ganska symptomatiskt för Bruins de senaste trettio åren. Det är ett lag som i sina bästa stunder slår vilket motstånd som helst, men som en dålig dag i princip gett upp innan de kommit in på isen.
Dagens Boston Bruins ligger i skrivande stund i mitten av tuffa Atlantic, och är tillräckligt bra för att vara farliga för alla andra lag i ligan, men inte tillräckligt vassa för att nämnas som ett av de riktiga topplagen. Bruins har ingen av ligans riktiga stjärnor på lönelistan, möjligen lagkaptenen och backjätten (i alla bemärkelser) Zdeno Chara och målvaktsveteranen Tuuka Rask. Centrarna Patrice Bergeron och David Krejci har varit med längst och har spelat i laget sedan 2003 respektive 2004. I stort sett halva truppen har tillkommit från 2012 och framåt. Ändå är det inga gröngölingar. Sju spelare har fyllt trettio år, och bara två är under 23.
Svenskinslaget utgörs av andremålvakten Jonas "Monstret" Gustavsson och forwarden Loui Eriksson, bägge med viktiga positioner. Loui är en av lagets viktigaste poängmaskiner, och får mycket istid. Gustavsson har fått förtroendet i 12 matcher denna säsong, och har skapliga stats med sig.
Åldersgräns 18 år. Spela ansvarsfullt. Särskilda villkor kan tillämpas för bonusar. Spelar du för mycket? Besök eller ring stödlinjen.se, 020 - 81 91 00
Veckans bästa sportbonusar
